söndag 17 maj 2009

Födelsedag

Jag fyller år idag. Den 17 maj för trettioåtta år sen såg jag dagens ljus för första gången.

Dagen har börjat alldeles underbart. Blev uppvaktad på sängen med presenter, flagga, levande ljus och skönsång av mannen och Lilleman. Sen hjälpte lillen till att öppna paket. Han blev gruvligt besviken när det inte var några bilar i något av dem. Jag däremot blev jätteglad för fina Filippa K muggar och P-O Enqvists självbiografi från bästa svärföräldrarna och ett vackert armband av finaste M.

I eftermiddag kommer bästa vännerna över på kaffe och tårta och ikväll kommer min pappa hit och äter middag med oss. Det blir grillad lax med kall sås med färskriven ingefära och couscoussallad. Lite gott vin till det.

Solen skiner från en klarblå himmel. Snart blir det kaffe ute i trädgården med mina älsklingar.
Hoppas ni har en härlig söndag!

lördag 9 maj 2009

Dum kommentar

Ibland känner jag mig så dum. Följande konversation utspelades här hemma för någon timme sedan.

Lilleman nyvaken efter att ha sovit alldeles för kort tid. Jättetrött, ledsen och arg på samma gång. Knuffar bort mig så fort jag försöker komma i närheten.
- Bort mamma, jag vill inte ha dig.... Bort!
- Kom här gubben, lägg dig ner igen, du är ju så jättetrött. Sov lite till.
- Neeeeej, bort mamma. Dumma dig!
Jag försöker lägga ner honom bredvid mig i soffan.
- Neeeeej, bort mamma. Jag vill inte ha dig.
- Okejdå. Jag men då åker väl jag härifrån då (säger jag lite småsårad och stövlar ut i köket).
Lilleman med tårarna rinnande ner för kinderna och oroliga ögon kommer efter mig ut i köket
- Mamma, du får inte åka iväg själv....

Den stackarn blev väl livrädd att jag skulle lämna honom hemma själv. Usch, jag tycker inte om mig själv de få gånger jag säger sådana där saker. Jag om någon borde ju förstå att han inte menar vad han säger, att han bara är jättetrött och inte orkar med vare sig mig eller sig själv, och ändå så använder jag mitt vuxna överlägsenhet och hotar på det där sättet....

Jag förstår ju samtidigt att det inte var så hemskt farligt. En sekund senare så kramades vi och jag bedyrade att jag givetvis aldrig skulle lämna honom kvar ensam och sen somnade han som en säl på min mage. Men ändå, det känns dumt att ta illa vid sig och bete sig som en sårad barnrumpa mot sitt eget barn.

Nog om det, ikväll är lilleman och jag ensamma hemma. Mannen är iväg med tre goda vänner och jagar över helgen. Jag har laddat upp med lite hyrfilmer (av den mer tjejiga sorten till mig) och den mer gulliga sorten till lillen. Glass och mys i soffan bara han och jag, det blir mysigt.

torsdag 7 maj 2009

De sista ljuva åren

Så hette gårdagens avsnitt av Uppdrag Granskning. Det handlade om äldreomsorgen i Sverige.
Nog för att jag redan visste att många äldre behandlas ovärdigt men detta var lite väl magstarkt.
Några av personerna i inslagen hade inte varit utomhus på flera år. Förvirrade vaggade de fram och tillbaka dagarna i ända i sjukhuslika korridorer med sina rullatorer som enda sällskap.

Jag blir så förbannad när jag ser sånt. I programmet jämförde en professor i geriatrik lagstiftningen som finns kring djur och kriminella med den som gäller för våra äldre. De förstnämndas villkor är på många sätt mer humana och värdiga. Som en av sönerna till en gammal kvinna i reportaget sa "Det vore nästan bättre att mamma satt i fängelse, då skulle hon iallafall komma ut en gång om dagen".

Jag menar inte att djur och kriminella inte ska behandlas med respekt och värdighet. Det tycker jag absolut att de ska. Däremot ifrågasätter jag att det inte går att lagstadga så att de gamla som önskar ska få rätt att komma ut minst någon gång i veckan. Åtminstone.

Självklart handlar det om personella och ekonomiska resurser men många äldreboenden klarar ju av det, så varför skulle inte alla kunna göra det?Jag tror det handlar om vilja, mod, empati och förståelse för sina brukare (eller kunder som det faktiskt är!!) hos de som bestämmer. Och på det, förmågan att prioritera rätt saker.

Jag hoppas verkligen att mina nära och kära som börjar bli till åren kommer att förbli pigga och friska länge än och att äldrevården hinner förbättras radikalt under den tiden.
Det skulle fullständigt ta knäcken på mig att behöva lämna min pappa på ett sådant där ställe.

måndag 4 maj 2009

Har förresten köpt en cykelhjälm...

....och en ny ventil till cykeln så nu ska här cyklas!

En välbehövlig paus

Livet går i 180 just nu. Våren är här och med den ljuset. Längtan ut har gjort att jag prioriterat bort tid framför datorn när jag varit ledig. Därav glest mellan inläggen.

Vi har hunnit med några härliga dagar i Åre sedan sist. Ljuvligt vårvinterväder med gnistrande snö och strålande sol. Lata dagar i pulkabacken med Lilleman. Lunch på terassen i backen. Kall öl i solen. Grillad kyckling på altanen på kvällen. Goda vänner.

Bästa och efterlängtade svärföräldrarna har varit här några dagar. Överlycklig Lilleman fick vara hemma från dagis och istället vara hemma och mysa med dem. Som alltid lika härligt att ha dem här och som vanligt gick tiden alldeles för fort. Som tur är träffas vi igen över Kristi Himmel.

Valborgshelgen var ljuvlig. Fantastiskt väder. Premiärgrillning och middag ute. Bästa vännerna här med sina barn. Jobb i trädgården. Prat med grannarna över staketet. Kaffe på bryggan.

På jobbet är det fullt upp. Många stora jobb som har deadline inom några veckor och nya spännande uppdrag på väg in. Det känns hoppfullt.

Livet är härligt. Vi mår bra. Jag är vansinnigt kär i min son och min man. Våren är här. Sommaren ligger framför oss. Kan inte bli mycket bättre!