Valborgshelgen är snart över för den här gången. 2 maj idag. Precis 1 månad till beräknad förlossning. Kan fortfarande inte riktigt ta in det. Veckorna bara går och jag lullar på utan att riktigt förstå att jag inom en månad förmodligen är 2-barns mamma.
Valborgshelgen har varit jätteskön. Bästa Maria har varit här med sin finfina familj. Vi har ätit gott, pussat på våra fina ungar, pratat, åkt på utflykt, premiärgrillat på nya trädäcket (tack pappa!!!), trotsat nordanvinden och suttit i lä och druckit kaffe ute, gått och lagt oss tidigt om kvällarna, skrattat, bytt blöjor, ätit lite till och sist men inte minst tankat massor av positiv energi. Det har varit ljuvligt.
Efter att gästerna styrt kosan söderut la jag mig på soffan med Lilleman och sov tungt i två timmar tills mannen kom hem. Han har varit iväg med en killkompis och jagat i helgen. Såå skönt att ha honom hemma igen. Han styrde upp lite god middag och nu är han och E ute och vårpysslar med bilen. Jag får lite välbehövlig egentid och tänker lägga mig i soffan med senaste numret av Lantliv och lata mig.
En spännande och intensiv vecka väntar på jobbet. Bara knappa två veckor kvar nu innan jag går på mammaledighet. Ser både fram mot det och våndas lite. Känns lite märkligt att vara med och dra igång en massa spännande kundprojekt och dra upp planer för firman och sen bara gå hem. Å andra sidan kommer det säkert att kännas helt naturligt när Liten väl kommit till oss.
Nä, dags för soffläge. Ha en fortsatt fin söndagkväll!
Låter som en härlig valborgshelg. Fina vänner är guld värda!
SvaraRaderaNu är det slutspurt för dig, snart sitter du med din lilla bebis i famnen och snusar! Jag önskar dig stort lycka till den sista tiden, vet att det lätt känns segt och som att tiden sniglar sig fram men sen får man ju världens bästa belöning när det väl är dags sen!!!
Ingela - tack för lyckönskningarna. Ja, det känns onekligen stort och overkligt att det inte är mer än tre veckor kvar. Tiden går så fort, för inte länge sedan var det åtta veckor. Hux flux har fem veckor gått. Hjälp, är jag verkligen beredd på det här?! Måste lägga mig tidigt och läsa Gudrun Abascals "Att föda" igen. BB-väskan är iallafall packad (i stort sett), barnvakt ordnad (om Liten håller sig kvar inne i magen till den 25 maj vill säga), miniblöjor inköpta, amnings-BH och trosor (storlek större) nedpackade. Ganska förberedd rent praktiskt med andra ord, men blir man någonsin mentalt helt förberedd??
SvaraRaderaNej, mentalt blir man nog aldrig helt förberedd innan men när det väl sätter igång så är man det ändå på något konstigt sätt. Jag tyckte att krävde mer koncentration och fokus för att andas "rätt" andra gången, första gången hade jag kört så mycket gravidyoga och andningsövningar att det kom så naturligt, denna gången fick jag påminna mig själv om andningen varje värk. Men efter ett par gånger satt det som det skulle och jag hade mycket hjälp av min djupandning och min mentala inställning.
SvaraRaderaFör mig är det viktigt att se varje värk som en vän - det är en värk mindre för varje värk man har och en värk närmare sin bebis! Och så tänker jag hela tiden att jag andas in ny energi och kraft och andas ut allt det onda, det hjälper massa för mig. Och en minut går rätt fort när man andas långa, djupa andetag :)
Det låter som om ni är väl förberedda med det praktiska i alla fall, det är skönt att slippa tänka på det när det väl drar igång. Mitt bästa råd nu är annars att inte vänta för länge hemma innan ni åker in, det kan gå fortare än ni tror...;)
Ser fram emot att läsa om det nya livet så småningom. Se till att ta hand om dig och vila så mycket du kan tills det är dags.
kram!